I tjugo år har jag rört mig mellan två rum. De hemligstämplade, där försvarsteknik såldes och avtal skrevs över gränser. Och de tysta, där system skrivs i kod.

Idag bygger jag den sortens AI-infrastruktur som inte lämnar byggnaden. Inget moln, ingen tredje part, ingen modell som ringer hem. Företagen jag arbetar med är de som inte har råd att outsourca sin intelligens — suverän data, suveräna beslut, suveräna vikter.

Det är vad Hrafninn gör. Det är vad nästa decennium kräver.